Guide om personlig assistans – med kunskapstest

Vad är personlig assistans?

Personlig assistans innebär att du får hjälp av andra personer med saker som du själv har svårt att utföra. Personerna som hjälper dig kallas för personliga assistenter. En personlig assistent kan hjälpa till med lite allt möjligt men oftast är assistenten behjälplig när det kommer till uppgifter inom måltider, personlig hygien, av- och påklädning eller andning. Målet med personlig assistans är att du ska kunna leva ett så självständigt och vanligt liv som möjligt, precis som andra människor. Assistansen kan till exempel möjliggöra att du har ett jobb, är förälder, träffar kompisar, ägnar dig åt fritidsintressen eller rehabilitering.

Vem har rätt till personlig assistans?

Personer som tillhör någon av LSS-personkretsarna och har stora och varaktiga funktionsnedsättningar kan ha rätt till personlig assistans om de behöver hjälp med sina grundläggande behov. Dessa grundläggande behov inkluderar personlig hygien, på- och avklädning av integritetsnära karaktär, att äta, att andas, att kommunicera, stöd för att den enskilde fysiskt inte skadar sig själv, någon annan eller egendom på grund av en psykisk funktionsnedsättning eller stöd under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för personens liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Det är också möjligt att få assistans för andra personliga behov, som att sköta hushållssysslor, delta i sociala aktiviteter och ta sig till olika platser.

Fram till 2022 gällde en 65-årsgräns för att ansöka om personlig assistans. Från 2023 höjdes gränsen till 66 år. Från och med 2026 följer gränsen riktåldern för pension, vilket innebär 67 år för år 2026. Ansökan behöver komma in senast dagen före den dag då personen uppnår riktåldern för pension. Personer som uppnådde 66 års ålder före den 1 januari 2026 omfattas inte av höjningen till 67 år. För dessa personer gäller fortfarande den tidigare åldersgränsen.

Hur får jag personlig assistans?

Om du vill ansöka om assistans gör du det via din kommun eller Försäkringskassan och om du beviljas assistans får du möjlighet att påverka hur assistansen ska utföras. Att utföra assistansen kan ske på olika sätt. Det kan utföras av kommunen, ett assistansföretag, ett kooperativ eller dig själv som arbetsgivare. Det är du som bestämmer själv vem du vill ska utföra assistansen och du ska välja den som passar dig bäst utifrån dina behov, kriterier och önskemål. Vi går mer in på detta i kommande avsnitt.

Assistansa kan även kostnadsfritt hjälpa dig med att ansöka och få din personliga assistans beviljad. Besök Hjälp Med Ansökan för att få hjälp.

Vad är LSS?

LSS står för ”Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade” och ska garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska ha goda levnadsvillkor. Personer som omfattas av LSS ska få den hjälp de behöver i det dagliga livet. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra, ha ett självständigt liv och ha möjlighet att jobba, studera eller ha någon annan sysselsättning, vara en del av samhället och utnyttja utbudet inom kultur och fritid i samma grad som andra. Personlig assistans är en av insatserna som omfattas av LSS.

Vem ansvarar för LSS-insatser?

Det är kommunens ansvar att se till att människor får insatser enligt LSS-lagen. Försäkringskassan ansvarar däremot för assistansersättning om dina grundläggande behov i genomsnitt är mer än 20 timmar per vecka. Det är kommunen som utreder om du har rätt till stödinsatser och vilka stödinsatser du har rätt till. I alla insatser är det viktigt att se till dina individuella behov och ta hänsyn till att de kan variera under livets gång.

Vem gäller LSS-lagen för?

LSS-lagen gäller för personer som uppfyller kriterierna för de tre personkretsarna utifrån olika bedömningsgrunder. Dessa personkretsar är följande:

Personkrets 1

Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personkrets 2

Personer som har betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personkrets 3

Personer med andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att du har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med omgivningen.

Tio olika typer av hjälp

Ansöka om personlig assistans och annan LSS-insats

Du som behöver stöd och service enligt LSS kan ansöka om det. Du som är under 15 år eller inte själv kan ansöka om personlig assistans eller andra LSS-insatser kan få hjälp av en vårdnadshavare eller god man. Du kan också söka stöd enligt LSS genom ett juridiskt ombud.

Läkarutlåtande

Du behöver be om att få ett läkarutlåtande från din läkare för assistansersättning. Läkarna har en färdig intygsmall från Försäkringskassan som de brukar använda. Även andra medicinska intyg och journalanteckningar kan bifogas som beskriver funktionsnedsättningen från arbetsterapeut, fysioterapeut, sjukgymnast, psykolog osv. Om din funktionsnedsättning förändrats över tid är det viktigt att ha nya uppdaterade intyg.

Grundläggande behov enligt LSS

De grundläggande behoven handlar om att du kan få hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä på och av dig, att kommunicera med andra och stöd för att förebygga skada och fara för personens liv.

Andning: För att beviljas personlig assistans för andning som ett grundläggande behov måste andningens nedsättning vara bedömd och dokumenterad av en läkare. Det ska finnas en risk för ditt liv och din hälsa om inte andningshjälp ges. Det är inte bara praktisk hjälp utan även övervakning som räknas med.

Personlig hygien: Grundläggande hygienbehov innebär att du kan få hjälp med personliga, intima och integritetsnära uppgifter som duschning och toalettbesök. Hygienbehov omfattar i allmänhet de dagliga rutinerna för vård av huden och tandborstning. Det handlar om rengöring och praktiska sysslor.

Av- och påklädning: Att klä på och av sig kläder som man bär nära kroppen räknas som ett grundläggande behov som är en intim och integritetsnära uppgift. Assistans med att ta av och på sig ytterkläder och ytterskor räknas inte som grundläggande behov utan som övriga behov.

Måltider: Grundläggande behov vid måltider innebär att du kan få hjälp med att föra mat och dryck till munnen samt med sondmatning. Matlagning, fram- och bortplockning samt hjälp med att skära maten räknas inte som grundläggande behov, utan faller under andra personliga behov.

Kommunikation: Hjälp med kommunikation kan räknas som ett grundläggande behov när personen behöver stöd för att kunna kommunicera med andra och stödet kräver särskild kunskap om personens sätt att kommunicera, funktionsnedsättning och individuella behov.

Stöd för att förebygga skada: Stöd som krävs på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga fysisk skada på sig själv, andra personer eller egendom.

Löpande stöd för fara för personens liv: Löpande behov av hjälp under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd där det finns fara för personens liv eller en överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa.

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser

När det kommer till psykisk funktionsnedsättning ska kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som behövs för att någon självständigt ska kunna tillgodose grundläggande behov som måltider, på- och avklädning, personlig hygien och kommunikation räknas som en del av dessa behov. Hjälpen avser vägledning, påminnelser och instruktioner.

Föräldraavdrag personlig assistans

Tystnadsplikt

Personalen som utför stödinsatser har en skyldighet att inte prata eller lämna ut något om dina personliga förhållanden och hur du lever ditt liv till obehöriga. Detta gäller oavsett om personalen arbetar inom den offentliga eller privata sektorn. Det finns dock undantag, till exempel skyldigheten att rapportera och anmäla missförhållanden enligt Lex Sarah. Personal har skyldighet att rapportera brister och missförhållanden som du kan utsättas för eller har utsatts för, enligt Lex Sarah. Dessa rapporter ska skickas till den som ansvarar för verksamheten. Om det finns allvarliga missförhållanden ska den ansvarige för verksamheten i sin tur anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att undersöka vad som har hänt.

När du har skickat in din ansökan och underlagen har kommit in påbörjar kommunen eller Försäkringskassan sin utredning. Assistansbedömningen är det samtal där handläggaren går igenom dina hjälpbehov, hur hjälpen behöver utföras, hur ofta den behövs och hur lång tid olika moment tar. Bedömningen sker alltså efter ansökan och är en del av utredningen inför beslutet.

Fatta beslut om du behöver hjälp av ett ombud

Du har rätt att ha med dig en person som du väljer för att hjälpa dig att bevaka dina rättigheter vid behovsbedömningen. Det kan till exempel vara en vän, familjemedlem, jurist eller ett assistansbolag. Om personen ska företräda dig som ombud i kontakten med myndigheter behöver du normalt lämna en fullmakt.

Gå igenom ansökan och underlagen

Gå igenom din ansökan, läkarutlåtandet och andra underlag innan behovsbedömningen. Skriv ner vad som är viktigast att få med, vad som har förändrats och vilka frågor du vill ställa. Förbered gärna konkreta exempel från vardagen som visar vilken hjälp du behöver, hur hjälpen måste utföras och vad som händer om du inte får hjälpen.

Tidsberäkning

Handläggaren kommer att fråga dig hur lång tid dina hjälpbehov tar att utföra. Därför är det bra att själv förbereda dig och göra en tidsbedömning av dina behov. Tänk igenom hur dina dagar ser ut och hur ditt hjälpbehov ser ut. Detta kan underlätta din behovsbedömning. Om du inte var förberedd och kom på i efterhand att du glömde att nämna något så kan du komma in med en komplettering.

Tidsbedömd behovslista för personlig assistans

Det kan vara bra att göra en behovslista liknande den nedan där du ger en genomsnittlig tidsuppskattning för varje hjälpbehov. Notera även om du behöver dubbelassistans av 2 assistenter vid något behovstillfälle.

Fråga om nästa steg och kompletteringar

Innan samtalet avslutas kan du fråga handläggaren om det behövs fler intyg eller andra uppgifter och vad nästa steg i utredningen är. Om du inte kan svara fullständigt på en fråga under samtalet kan du be att få återkomma med en komplettering.

När du har beviljats personlig assistans kan assistansen utföras på olika sätt. Du kan låta kommunen ordna assistansen, anlita ett privat assistansbolag, gå med i ett kooperativ eller själv vara arbetsgivare för dina assistenter.

Valet påverkar hur mycket praktiskt ansvar du själv vill ta för exempelvis rekrytering, scheman, arbetsledning, löner, vikarier och administration. Det viktigaste är att upplägget passar dina behov och hur mycket inflytande du vill ha i vardagen.

Om du vill anlita ett assistansbolag

Ett assistansbolag behöver ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva personlig assistans. Vill du jämföra olika alternativ kan du gå vidare till vår sida där du kan jämföra assistansbolag.

Har du redan ett assistansbolag men funderar på att byta? Läs vår guide om att byta assistansbolag.